Letra Original:
Jone havsfärd (Gustaf Fröding)
Bäst som skeppet låg för ankar
Under strandens gröna bankar,
Då stod skepparen på däck och skrek:
"Hej, västanväder, blås!
Hej, I jungmän och matroser,
Som föslusten er bland roser,
Glömmen lundens turturdufvor för den salta vågens mås!"
Och se här går skeppet på den saltande våg,
Och små dalmasar hänga i dess tackel och tåg;
Och den krigsherrn där på backen
Med den bakåtböjda nacken,
Han som super bakom seglet, är kaptenen, glad i håg.
Men all skyns och djupsens drakar
Gny och spy, och skeppet skakar,
Så att skepparn tappar flaskan midt i hafvets vilda göl.
Då i vredesmod han ryter:
"Det är nätt att skutan flyter.
Hvem är tjockast af allt folket?
Vi få kasta ut en knöl."
Och se här står Jona, den beskedelige man!
Han är stor och grof och vördig, som en sådan karl står an.
Han är blek om anletsdragen,
Och han håller sig för magen;
Man kan se, att han är ganska sjuk och önskar sig i land.
Men vi veta ut af skriften,
Huru Jona slapp ur griften,
Se’n han drifvit långt och länge uti hafvets vilda svaj;
Och när visas hur syrtuten,
När som hvalen stängde truten,
Vardt beskuren och förvandlad till en något spräkt kavaj.
Och se här går Jona på den grönskande strand!
Hur han ler emot en skylt, som sticker ut på vänster hand!
Och se här står han vid disken
Och begär en sup på fisken,
Och jag önskar samma goda åt hvar yngling i vårt land.
Tradução para Português:
Viagem de Jonah (Gustaf Fröding)
No porto, o barco ali estava
Perto da costa relvada na baía,
Quando o capitão gritou:
"O vento do oeste começa a soprar!
Vós que estais aí alegres marinheiros,
Jogando entre as belas rosas,
Em breve não haverá rolas,
Apenas gaivotas para onde fordes!"
Ao mar se faz o curso do bom barco,
Enquanto os marinheiros o cordame trepam alto,
E aquele lobo do mar na proa,
De cabeça erguida as suas ordens grita.
Ele é o capitão:
Vejam-no tomar um gole ou dois.
Aves e peixes à volta deles se divertem,
Roncam e gritam; a oscilação do bom barco
Atira a garrafa do capitão
Para o oceano espumoso.
Então cheio de raiva ouvem-no gritar:
"Voltem o amaldiçoado barco!
Quem é o mais gordo da tripulação?
Para além da guarda contigo, meu rapaz!"
Ali está Jonah, em apuros, para todos verem.
Gordo e bastante grande ,
Este pobre homem vale por três,
Pálido, a sua pança ele agarra,
Receia que cada momento seja o seu último.
Enjoado, triste,
Jonah anseia por estar em terra.
Certos volumes foram escritos
Sobre como o pobre Jonah ganhou a sua liberdade
Depois de ir à deriva
Durante muitos dias e noites.
Mas olhem para ali como o seu casaco
Da boca do monstro flutua,
Agora as mangas são muito
Mais curtas do que antes.
Oh! o nosso Jonah está perto da costa relvada,
E ele sorri a um sinal
Que oscila ali, apontando para a esquerda.
No balcão ele está
Bebendo whisky. Feliz aterragem!
E o mesmo eu desejo
A cada jovem desta terra.
